Här skapar Linda, Victoria och Fanny karaktärerna

Här skapar Linda, Victoria och Fanny karaktärerna:

Bläckfisken

                                        Dykaren David

                                                    Havet

                                           Sköldpaddan

Fisken

Tankar under arbetets gång

Tankar under arbetets gång 

Vi har sen tidigare haft lite arbeten vid havet med barnen och detta blir då en bekant miljö för barnen och något dem har en hel del erfarenheter ifrån. Det märks att barnen är trygga i benämningarna av de olika karaktärerna och sen verkar det onekligen som att alla nyligen har tittat på filmen om Nemo och Doris. Då namnen verkar ta sin grund utifrån just dessa filmer. Vilket är skoj att barnen fått inspiration därifrån, men också att alla kunde enas så bra med namnen på de olika karaktärerna. Temat som handlar om hållbar utveckling har enligt Björklund (2014) 3 olika dimensioner som sammanstrålar med varandra för att hållbar utveckling ska uppnås. Dessa tre dimensioner är Ekonomisk hållbarhet, Ekologisk hållbarhet och Social hållbarhet. Med detta kort sagt så har vi idag med arbetssättet och fokusen denna gång jobbat mer inom den sociala hållbarheten. 

Då fokusen varit att alla skulle komma till tals och kunna påverka, känna sig delaktiga och känna allas lika värde. Där ingen har diskriminerats på grund av könstillhörighet, religion eller etiskt tillhörighet och mycket mera. Vilket är mål och riktlinjer som har med just social hållbarhet att göra (skolverket, 2016) men som då också har en betydelse inom den hållbara utvecklingen. Vi har även i arbete gett barnen tillåtelse till att använda sin fantasi och kreativitet vilket Björklund (2014) menar är viktigt när dem ska känna en slags tillit till att dem faktiskt kan och får fritt skapa som i detta fallet karaktärernas identitet. Men också att vi vill att barnen ska våga använda sig av fantasin, så det inte blir en avsaknad av denna. Vi anser utifrån Björklund (2014) studier att fantasin är ett oerhört viktigt redskap att kunna använda sig av, då för att framtidens så kallade vetenskapsmän är just våra barn. Utan dess fantasi kan vi inte få fram nya idéer, lösningar på problem som uppstår i vår värld. Vi vill därför i vårt fortsatta arbete fortsätta hålla barnens fantasi och kreativitet vid liv men där vi då också kan få in den hållbara utvecklingen i det arbetet och lösa olika problem tillsammans och få ett aktivt tänk kring miljön.  

Skapandet och Träffa karaktärerna, Händelse 1

Skapandet och träffa karaktärerna

För att starta upp vårt tänka tema som ska handla om den hållbara utvecklingen och tema om havet har vi planerat att barnen först och främst ska få möta Dykaren David som kommer bli introduktionen och inspiration för barnen i det tänka arbetet med havet. Introduktionen är tänkt att inkludera barnen redan från början där själva uppstarten av detta ska ske genom att vi har en dockteater och dem får träffa David som berättar vem han är och varför han besöker dem med mera. Detta för att barnen sedan ska få starta upp och börja tillverka karaktärer som David kommer träffa nere i havet när han dyker ner, vad dem är för något, vad dem heter och hur deras personligheter är. För att det ska ske enligt Lpfö mål och riktlinjer kring allas delaktighet, rätt till att uttrycka sig och demokrati i sig har vi bestämt att vi ska lyssna in förslagen barnen kommer med (Skolverket, 2016). Vi ska fokusera mot en överenskommelse, lösa problem där man inte alltid behöver vända sig till en vuxen för att löse en oenighet. Kan barnen inte komma fram till ett beslut får vi lösa det med eventuellt med andra metoder som en röstning eller liknande för att komma fram till ett gemensamt beslut. Viktigt att veta är att demokrati är också en del av den hållbara utvecklingen som är vårt grundtema, eftersom när vi fokuserar på allas lika värde och rätt att bli hörda ingår detta också i den hållbara utvecklingen (Björklund, 2014).

För att starta själva dockteatern har jag Dykare David gömd i en påse tills alla barnen är samlade. Barnen är samlade i en ring på golvet och spänningen vad som finns i påsen går att ta på. Dem frågar återkommande vad som finns där i och vi pedagoger säger att det får veta när samlingen startar. Dem kommer med olika förslag på vad som kan finnas där i, varav flera av förslagen handlar om djuren som lever i havet. Vilket är roligt att höra då vi har märkt i arbetslaget att intresset för havet är stort i denna barngrupp så det kändes givet att starta ett arbete kring detta, och det ska bli intressant att se vart barnen tar oss i vårt gemensamma arbete. När väl samlingen börjar sitter alla tysta och beredda på att möta vad som nu finns i påsen. Jag sticker ner handen i påsen och får med mig upp en människa vi skapat. Hej hej alla barnen säger han, vad roligt att jag fick komma hit!  Varpå alla barnen utbrister Hej som gensvar. Alla barnen är helt överens om att det är en människa, men den har på sig något konstigt, något som liknar två tuber på ryggen. Ett av barnen vars pappa som jobbar som rökdykare vet med sig att det är minsann luft i dem. Varpå andra barn då utbrister att han har badkläder på sig och att det är en som kan vara under vattnet, att det är en dykare. De drar paralleller och likheter till filmer de sett med liknande figurer i och alla barnen är överens om att det är en dykare. Paralleller som bland annat Hitta Nemo kommer som förslag där man i denna film ser en dykare där.  Dykaren interagerar vidare med barnen och det uppskattas verkligen och barnen lever sig in i det hela. Dykaren säger att han tycker det var roligt att alla vet att han är en dykare, men att han inte hunnit presentera sig ännu. Så han simmar runt i ringen och hälsar på alla barnen en och en.

David som han heter berättar sedan om att han längtar efter att få dyka ner i havet och upptäcka vad som finns där nere i det stora blå och hur de olika varelserna ser ut, och hur dem har det där nere egentligen. Han frågar barnen om dem vet några djur som kan finnas i havet som man kanske kan möta när man simmar ner där. Barnen är ivriga och svara det att fiskar ser man garanterat, och kanske en sköldpadda säger ett annat barn. Varpå ett av barnen räcker upp handen och berättar att bläckfisk kan man möta och då får man akta sig för dem kan spruta ut sånt där svart om dem blir rädda. Dykare David ställer barnen frågor om de olika djuren och barnen har bra koll på hur dem ser ut, vad dem äter och vart dem bor. Barnen har bra koll på de olika djuren och vet grunderna i föda och boplatser, och hur dem ser ut är dem helt överens om. Bläckfisken och alla hans åtta ben, eller sköldpaddan som är grön och har ett skal på ryggen. Detta troligen för vårt tidigare arbete med havet i förskolan och böcker vi läst men även sådant dem lärt sig hemifrån. Efter denna pratstund med barnen tackar Dykare David barnen för att han fått träffa dem, han berättar också att han kommer återkomma och vara den som uppdaterar oss om vad som händer i havet och att vi kanske får följa med när han besöker havet. Men att han nu måste hem och förbereda sig eftersom han ska börja sitt äventyr om några dagar.  

När Dykare David åkt iväg är barnen fortfarande inne på samtalet om havet och djuren som lever där i som han kanske kommer möta. Varpå jag som pedagog tar tillfället i akt och riktar in barnen mot att eventuellt skapa dessa karaktärer. Genom att jag säger till barnen att vi kanske ska skapa karaktärerna Dykare David ska möta när han dyker ner. Vilket ger en positiv respons hos barnen som genast har idéer om vad som kan vara intressant att möta. Pedagogerna och barnen tar fram material, men inte vilket material som helst. Utan med tankar på hållbar utveckling utifrån WWF (2016) rapport som vi jobbat med lite innan om att man inte ska kasta allt utan vi har sparat olika material på avdelningen, så får barnen skapa med material vi återbrukar och sparat under en tid på förskolan som kartonger och tyg m.m. Sen säger jag det att man gärna får gå ut och hämta naturmaterial om man gärna vill det. Varför vi gör detta med återbruk och naturmaterial är för miljön påverkas mindre av detta, att vi kan återanvända sådant som annars kanske ses som skräp för en men kanske en början till en fisk för en annan, vilket barnen varit med och jobbat på innan och har grundtankar inom. Dock innan skapandet av karaktärerna måste vi komma överens om några individer Dykare David ska möta säger jag till barnen. Barnen funderar och kommer fram till att alla får skriva en lapp med hjälp av fröken på ett djur var. Därefter ska vi dra två lappar som blir de karaktärerna vi ska skapa tillsammans idag. Genom att få barnen delaktiga på detta sätt och rätt till att påverka stärker vi deras självkänsla (Sellgren, 2009). Vi ser till att alla barnen känner sig nöjda med detta tillvägagångssätt och är nöjda med hur det ska gå till. Vilket alla barnen är och börjar skriva sina lappar, vika dem och lägger sedan i en burk. Vi bestämmer tillsammans att vi nöjer oss med två karaktärer till en början. Så vi drar två lappar  och på den första står det Sköldpadda, och på den andra lappen står det bläckfisk. Barnen är ivriga och börjar fördela olika arbetsuppgifter med en gång, inget missnöje i att det blev dessa utan alla är med på noterna. Några barn är duktiga på att virka med händerna och skapar därmed ben till bläckfisken med garn på detta sätt. Medan några andra barm barn börjar skapandet av sköldpaddan. Barnen inkluderar varandra och skapar och konstruerar med hjälp av flera olika tekniker. Jag vill här tillägga att när barnen konstruerar och utvecklar kunskaper inom konstruktion och byggandet av karaktärerna med hjälp av olika tekniker, därmed uppnår mål inom läroplanen (skolverket, 2016). Sköldpaddan kropp skapas av skumgummi och till bläckfisken hittar ett av barnen en gammal party hatt i kartong. Det skapas och kreativiteten flödar hos barnen vilket är skoj att se. 

Under skapandet pratar barnen om Hitta Nemo filmen, och den nya Hitta Doris som nyligen varit på bio. Dem har i filmen också dessa djur med i filmen och barnen börjar pratat om namn till deras karaktärer och alla är överens om att sköldpaddan ska heta Flyt, och bläckfisken ska heta Ingvar som karaktärerna ur filmen. Där jag som pedagog inflikar till barnen och frågar dem hur våra karaktärer är i personligheten. Hur är dem som individer? Barnen diskuterar en lång stund men bestämmer sig för att skoja till det lite, och göra lite tvärt om. För filmen är flyt en rätt cool sköldpadda som tar de hela med ro, men barnen vill att deras Flyt ska vara en Sköldpaddan som är feg och försiktig och är rädd för att saker förändras och att det kommer nya saker till havet. Medan Bläckfisken Ingvar är en go, glad och sprallig individ och ser livet alltid från den ljusa sidan. Nu när karaktärerna är färdigskapade och har fått namn och personlighet, avslutar vi för denna dagen och tar nya tag nästa gång och fortsätter vårt arbetet med Flyt och Ingvar nästa gång.

Fortsättning på planeringen

Träffa karaktärerna

Tillfället går ut på att träffa och skapa karaktärerna som kommer att vara med under vår Storylines gång. Pedagogerna har skapat dykaren som inspiration i förväg. Lindberg (2000) skriver att låta eleverna skapa karaktärerna oftast är första ledet i en Storyline och att berättelsen kräver ett persongalleri för att föra berättelsen framåt. I läroplanen för förskolan står det att barnen i verksamheten ska "utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap", (Skolverket, 2016, s. 10).

Skapa havet

Barnen får diskutera var deras karaktärer bor och hur det ser ut där, sedan får de skapa den miljön tillsammans. Barnen är delaktiga i skapandet av både miljö och karaktärer på olika sätt för att Storylinen ska bli deras.

Skräp i havet

En morgon när barnen kommer har havet blivit förorenat. En karaktär har flyttat in i ett Pringels-rör och en annan har fastnat i ett plastnät, vattnet har blivit smutsigt. Vi diskuterar med barnen om vad som skapat detta och vilka problem det kan innebära.

Vi leder samtalet med frågor som var bläckfisken befinner sig och vad som hänt med sköldpaddan. Sedan får barnen diskutera om vad som har hamnat i havet och hur det kom dit och om detta kan hända i våra hav. På WWF:s hemsida (http://www.wwf.se/utbildning/uppgiftsbanken/1336449-uppgiftsbanken , Skräp vid kusten) finns det förslag på hur man kan jobba för en bättre miljö och ett förslag är att man plockar skräp längst kusten och detta tänkte vi göra med barnen då vi har möjlighet till det eftersom vår förskola är nära ett hav. Vi tänker att barnen får lära sig att ha respekt för naturen så vi inte slänger saker i havet utan att tänka på vad konsekvenserna. Barnen ska lära sig att ta ansvar för sina handlingar och hjälpa till att ta hand om naturen. "Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid" (Skolverket 2016 s.7).

Att vi tillsammans plockar skräp på stranden bidrar till att vi får en renare närmiljö och vår förhoppning är att barnen får större respekt för naturen och vad som hör hemma där.

Sopsortering

När vi städat på stranden tar vi med skräpet tillbaks till förskolan. Karaktärerna och barnen för en diskussion om vad de ska göra med skräpet nu. Vi pedagoger för tillsammans med barnen diskussionen framåt då vi pratar om hur vi kan göra för att skräpet inte ska hamna på stranden igen. Vi sorterar skräpet och går till återvinningsstationen där vi lägger rätt skräp på rätt plats. Läroplanen för förskolan skriver att vi ska ge barn möjlighet att förstå hur deras handlingar kan påverka miljön (Skolverket, 2016). Vår plan är att en av karaktärerna inte ska tycka det är lönt att sortera och redan ha gett upp detta för att de barn som inte sorterar hemma ska känna igen sig i karaktärerna.

Förorenat vatten

Miljön som barnen har skapat till karaktärerna har efter att vi städat och sopsorterat blivit renare. Plasten och skräpet har försvunnit, men vattnet är fortfarande smutsigt. Vi frågar barnen vad som har hänt med vattnet och varför det fortfarande är smutsigt och då dyker det upp en ny karaktär. Den är alldeles ensam och har simmat bort från sina vänner och kan inte hitta tillbaka för han kan inte se dem. Fisken frågar barnen om de kan hjälpa honom att göra vattnet rent igen. Vi låter barnen fundera och tillsammans komma fram till en idé. På WWFs hemsida (http://www.wwf.se/utbildning/uppgiftsbanken/1336449-uppgiftsbanken) finns förslag på hur man kan rena vatten och vi tänkte göra detta i smågrupper med barnen.

Skolverket (2016) skriver om att barnen ska utveckla sin förståelse för samband i naturen såväl som sitt kunnande om djur och växter.

Havets hus (http://www.havetshus.se/)

Nu har barnens miljö och fiskarna fått det bra igen. Vi har renat vattnet och plockat bort och sorterat skräpet. Vi tänker nu avsluta Storylinen genom att åka på studiebesök till Havets hus och titta på akvarierna och lyssna när de berättar om havet.

Lindberg (2000) skriver att man bör avsluta och inte börja sina projekt med studiebesök för att inte ta ifrån barnen sin nyfikenhet och för att först låta barnen skapa sig en idé av hur saker går till.

Om man börjar ett projekt med studiebesök blir det som att servera en lösning direkt och nyfikenheten kan tas ifrån barnen. Under vårt besök på Havets hus frågar vi barnen om skillnader och likheter i deras hav och på Havets hus och på sätt får barnen undersöka och fundera. Skolverket (2016) skriver att barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld (Skolverket, 2016. S, 10).

Vår plan

Vår avdelning består av 16 barn i åldrarna 4-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger. Avdelningen är belägen längs kusten och det är gångavstånd till stranden.

Vårt tema blir "I havet" och handlar om ekologisk hållbarhet i havet och hur barnen kan påverka mot ett mer hållbart samhälle. Vår Storyline kommer utgå ifrån fyra karaktärer: dykaren, bläckfisken, sköldpaddan och fisken. Fisken kommer inte vara med från början utan kommer dyka upp under tidens gång för att belysa nya problem.

Dykaren är en äventyrlig person som kommer att vara kommunikationen mellan havet och barnen.

Bläckfisken är glad och sprallig och ser livet från den ljusa sidan.

Sköldpaddan är feg och försiktig och är rädd för att saker förändras och det kommer nya saker till havet.

Fisken är sur och vrång och känner att det är inte värt att kämpa utan det är dags att ge upp.

I skapandet av våra karaktärer och vår miljö väljer vi att använda naturmaterial och återbruka material som till exempel tyg och kartong. Vi har valt att låta bli att använda plast i den mån det går i vårt arbete som återbruk för att minska mängden plast i förskolan. Vi har även som idé att en av våra händelser ska involvera plast och nedskräpning i havet och vill därför inte använda plast utan endast ha det som "bov". Idén om att inte använda plast har vi fått från Naturskyddsföreningens projekt "Operation giftfri förskola" där en av delarna i detta är att minska mängden plast i förskolan.

Här är vårt upplägg och plan för fortsatt arbete:

Tema idéer

Vi har funderingar på att välja tema havet. Att jobba kring på storyline.  Att man kan besöka havets hus med barnen. Kanske ha ett akvarium på avdelningen där barnen har ansvars veckor. Vad händer om man inte tar hand om dem. Ex.. 
Skapa ett havsrum på avdelningen. Där vi återanvänder o använder material som är bra för den hållbara utveckling. Ex ha med föräldrarna i tema där vi undersöker om de har ngt hemma vi kan använda oss av istället för att köpa nytt.  Osv osv osv dessa tankar gjordes i grupp med :Linda,  Victoria,  Elin, Anneli, Fanny och Irem. Stort gruppmöte nästa vecka för mer info o diskussion . 