I
vårt fortsatta arbete med havet kommer vi att komma in på förorenat vatten.
Barnen har sedan arbetet med skräp i havet kommit in på olika typer av vatten. Vattnet
vi dricker är genomskinligt, men vattnet i havet går inte alltid att se igenom.
Barnen kommer återigen in på att havets vatten är ganska mörkt och kallt. Detta
vill vi som pedagoger ta vara på och har kommit fram till att vi tillsammans
med dykaren David ska ta reda på mer. Vi tar återigen fram dykaren Davids påse,
men denna gång är han inte själv. Han introducerar barnen för fisken Torsten.
Ett av barnen blir lite rädd för Torsten då han verkar så arg. Dykaren David
förklarar att Torsten har tappat bort sin familj och sina vänner. Vattnet har
blivit förorenat, det är så smutsigt att man inte längre kan se under ytan. Vi
måste hjälpa honom säger barnen. David frågar om barnen har någon idé på hur vi
kan hjälpa Torsten och barnen börjar fundera. Ett av barnen säger att vi kan ta
bort det smutsiga vattnet och fylla på nytt, medan en annan menar att havet är
för stort. Vi börjar med en öppen diskussion tillsammans med barnen för att först
försöka ta reda på vad som orsakar smutsigt vatten och om det går att rena.
Vi
pedagoger har förberett oss genom att ta reda på mer om föroreningar i havet. http://www.greenpeace.org/sweden/se/hav/Fororeningar/,
här listas några av de föroreningar som förekommer i våra hav. De pratar bland
annat om oljeutsläpp, giftiga kemikalier, plaster och övergödning. De allra
högsta miljögifterna hos levande organismer noteras vanligen i däggdjur och
fåglar som livnär sig på fisk eller andra djur i vattenmiljö. Detta påverkar
även oss människor i andra hand, då vi äter fisken som har utsatts för
miljögifter.
Ett
av barnen har hört hemma hur de pratar om oljeutsläpp i havet, att stora båtar
tar med sig olja till havet och släpper den där. Fisken Torsten undrar varför
de skulle göra något sådant, tänker de inte på oss undrar han. Barnet svarar
att de kanske inte vet att ni mår dåligt av olja. Men tänk om vi inte skulle
hälla mer olja i havet då, kommer det bli bra då undrar ett annat barn. David
förklarar för barnen att oljan inte är den enda anledningen till varför havet
är smutsigt, men att det hade varit en bra sak att göra för att hjälpa havet
och dess individer. För att ta reda på om det går att rena vatten ska vi
tillsammans med David och Torsten utföra ett experiment. Vi har tagit vår inspiration
från Håll Sverige Rents exempelsamling med ett exempel i ur och skur,
upptäckarnas förskola. Vi har valt att dela in barnen i fyra stycken grupper, 4
barn i varje grupp. Detta har vi gjort dels för att se om alla får samma
resultat, alltså om det är ett pålitligt sätt att rena vatten på och dels för
att varje individ ska få större delaktighet i processen.
Vi
börjar med en öppen diskussion om vad som kan tänkas behövas, ett barn säger
smutsigt vatten, en annan säger sil och ett barn berättar att hon har en moster
som fick en bebis och hennes vatten var dåligt för bebisen och då var hon
tvungen att koka det innan. Vi utgick ifrån vad barnen sa och skaffade
material: En pappersmugg, en nål, salt, bomullstussar, två glas per grupp,
smutsigt vatten och en kastrull samt en sked att blanda med. Vi stack hål i pappersmuggarna
med en nål för att skapa en sil, barnen fick själva gå ut och smutsa ner
gruppens vatten, sedan satte vi pappersmuggen på det andra glaset och la en
bomullstuss över hålen och till sist hällde vi i det smutsiga vattnet (steg 1).
Då experimentet är tidskrävande har vi valt att dela upp det i tre steg. Steg
1: Sker på morgonen innan barnens utevistelse, detta då det tar tid för vattnet
att rinna igenom bomullstussen och hålen. Steg 2: Upprepa steg 1, detta sker
när barnen kommer in från utevistelsen och innan lunchen. Steg 3: Samla ihop
gruppernas vatten och koka det. Detta sker innan mellanmål då verksamheten
tillåter det eftersom inga barn går hem innan kl. 14. Vi har även valt att behålla
en grupps steg 2 för att jämföra med det slutgiltiga resultatet av steg 3.
”/.../ utvecklar sin förståelse för
naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt
enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen /.../”, Skolverket, 2016. Detta
är ett av målen i läroplanen som kan kopplas till vårt experiment. Barnen ser
sambandet i naturen då skräp och föroreningar i detta fall representeras av
smutsigt vatten. De lär sig hur djur och natur påverkas och även om rening och kokpunkter
med mera.
Inför gruppindelningen drog vi lappar om
vem som skulle vara i vilken grupp för att barnen ska få delta i nya
gruppkonstellationer. Barnen påbörjade experimentet och tog sitt glas med
vatten för att gå ut och smutsa ner det. Barnen fortsatte sedan med steg 1. Allteftersom
steg 1 och 2 fortlöpte blev barnen mer och mer intresserade av vad som skulle
hända. De uppmärksammade också att mycket vatten försvann under tiden. När steg
1 och 2 var klara visade ett av barnen alla bomullstussar vi använt och började
trycka på de, det kom en stor mängd vatten från de och då förstod barnen att bomullen
hade sugit åt sig smutsen, men även en del av vattnet. Det var nu dags för steg
3 och barnen väntade spänt runt spisen. Då mycket av vattnet redan var borta
ville vi spara så mycket som möjligt därför valde vi att koka med lock på.
Efter en stund märkte barnen att det bubblade i kastrullen och vi lyfte
försiktigt på locket. Färgen på vattnet var i stort sett densamma som innan och
vi valde då att prova att koka vattnet med salt i. Vi märkte nu att vattnet
försvann snabbare än innan och lämnade saltrester på kanterna och i vattnet. Slutresultatet
blev att vattnet var renare än när vi började, men det blev aldrig helt rent.
WWF (2016, http://www.wwf.se/wwfs-arbete/hav-och-fiske/hav-i-varlden/1133371-havet-som-forsorjning) pratar om att ekosystemen i havet
upprätthåller den normala vattenkvalitén i havet. Detta kan liknas vid våra
försök att rena vårt smutsiga vatten då vi försöker återfå den vattenkvalité vi
började med. Vi lyckades inte helt med vårt experiment, men vi såg att det
finns möjligheter att rena vatten. Vi avslutade med en återsamling med hela
barngruppen och undrade vad det var som hände med resten av vattnet och hur vi
hade kunnat få vattnet renare än vad vi fick. Barnet som tryckte ihop bomullstussarna
förklarade att de sög åt sig smuts, men även mycket vatten, därför försvann
väldigt mycket. Barnen såg också att efter varje filtrering blev vattnet renare
och renare, deras förslag blev därför att vi hade kunnat göra det fler gånger
och då tror de att vattnet hade blivit rent till slut. Ett av barnen insåg
också att hur mycket smuts det är i vattnet spelar roll, ju mindre smuts desto
lättare att göra rent.
”/.../respekt för allt levande och omsorg
om sin närmiljö/.../”, Skolverket,2016. Torsten blev nu gladare efter barnens
försök att rena vatten, han kommer nu tillsammans med dykaren David återvända
till havet och fortsätta sitt sökande efter sin familj och sina vänner, han är
nu mer hoppfull om att hitta dem.
Vår förhoppning är nu att barnen blir mer uppmärksamma
på hur föroreningar och smuts kan påverka levande organismer och även hur de
ska förebygga detta med hjälp av omsorg och förståelse för andra och sin
närmiljö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar