onsdag 11 januari 2017

Förorenat vatten, Händelse 5



I vårt fortsatta arbete med havet kommer vi att komma in på förorenat vatten. Barnen har sedan arbetet med skräp i havet kommit in på olika typer av vatten. Vattnet vi dricker är genomskinligt, men vattnet i havet går inte alltid att se igenom. Barnen kommer återigen in på att havets vatten är ganska mörkt och kallt. Detta vill vi som pedagoger ta vara på och har kommit fram till att vi tillsammans med dykaren David ska ta reda på mer. Vi tar återigen fram dykaren Davids påse, men denna gång är han inte själv. Han introducerar barnen för fisken Torsten. Ett av barnen blir lite rädd för Torsten då han verkar så arg. Dykaren David förklarar att Torsten har tappat bort sin familj och sina vänner. Vattnet har blivit förorenat, det är så smutsigt att man inte längre kan se under ytan. Vi måste hjälpa honom säger barnen. David frågar om barnen har någon idé på hur vi kan hjälpa Torsten och barnen börjar fundera. Ett av barnen säger att vi kan ta bort det smutsiga vattnet och fylla på nytt, medan en annan menar att havet är för stort. Vi börjar med en öppen diskussion tillsammans med barnen för att först försöka ta reda på vad som orsakar smutsigt vatten och om det går att rena. 

Vi pedagoger har förberett oss genom att ta reda på mer om föroreningar i havet. http://www.greenpeace.org/sweden/se/hav/Fororeningar/, här listas några av de föroreningar som förekommer i våra hav. De pratar bland annat om oljeutsläpp, giftiga kemikalier, plaster och övergödning. De allra högsta miljögifterna hos levande organismer noteras vanligen i däggdjur och fåglar som livnär sig på fisk eller andra djur i vattenmiljö. Detta påverkar även oss människor i andra hand, då vi äter fisken som har utsatts för miljögifter. 

Ett av barnen har hört hemma hur de pratar om oljeutsläpp i havet, att stora båtar tar med sig olja till havet och släpper den där. Fisken Torsten undrar varför de skulle göra något sådant, tänker de inte på oss undrar han. Barnet svarar att de kanske inte vet att ni mår dåligt av olja. Men tänk om vi inte skulle hälla mer olja i havet då, kommer det bli bra då undrar ett annat barn. David förklarar för barnen att oljan inte är den enda anledningen till varför havet är smutsigt, men att det hade varit en bra sak att göra för att hjälpa havet och dess individer. För att ta reda på om det går att rena vatten ska vi tillsammans med David och Torsten utföra ett experiment. Vi har tagit vår inspiration från Håll Sverige Rents exempelsamling med ett exempel i ur och skur, upptäckarnas förskola. Vi har valt att dela in barnen i fyra stycken grupper, 4 barn i varje grupp. Detta har vi gjort dels för att se om alla får samma resultat, alltså om det är ett pålitligt sätt att rena vatten på och dels för att varje individ ska få större delaktighet i processen.

Vi börjar med en öppen diskussion om vad som kan tänkas behövas, ett barn säger smutsigt vatten, en annan säger sil och ett barn berättar att hon har en moster som fick en bebis och hennes vatten var dåligt för bebisen och då var hon tvungen att koka det innan. Vi utgick ifrån vad barnen sa och skaffade material: En pappersmugg, en nål, salt, bomullstussar, två glas per grupp, smutsigt vatten och en kastrull samt en sked att blanda med. Vi stack hål i pappersmuggarna med en nål för att skapa en sil, barnen fick själva gå ut och smutsa ner gruppens vatten, sedan satte vi pappersmuggen på det andra glaset och la en bomullstuss över hålen och till sist hällde vi i det smutsiga vattnet (steg 1). Då experimentet är tidskrävande har vi valt att dela upp det i tre steg. Steg 1: Sker på morgonen innan barnens utevistelse, detta då det tar tid för vattnet att rinna igenom bomullstussen och hålen. Steg 2: Upprepa steg 1, detta sker när barnen kommer in från utevistelsen och innan lunchen. Steg 3: Samla ihop gruppernas vatten och koka det. Detta sker innan mellanmål då verksamheten tillåter det eftersom inga barn går hem innan kl. 14. Vi har även valt att behålla en grupps steg 2 för att jämföra med det slutgiltiga resultatet av steg 3. 

”/.../ utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen /.../”, Skolverket, 2016. Detta är ett av målen i läroplanen som kan kopplas till vårt experiment. Barnen ser sambandet i naturen då skräp och föroreningar i detta fall representeras av smutsigt vatten. De lär sig hur djur och natur påverkas och även om rening och kokpunkter med mera. 

Inför gruppindelningen drog vi lappar om vem som skulle vara i vilken grupp för att barnen ska få delta i nya gruppkonstellationer. Barnen påbörjade experimentet och tog sitt glas med vatten för att gå ut och smutsa ner det. Barnen fortsatte sedan med steg 1. Allteftersom steg 1 och 2 fortlöpte blev barnen mer och mer intresserade av vad som skulle hända. De uppmärksammade också att mycket vatten försvann under tiden. När steg 1 och 2 var klara visade ett av barnen alla bomullstussar vi använt och började trycka på de, det kom en stor mängd vatten från de och då förstod barnen att bomullen hade sugit åt sig smutsen, men även en del av vattnet. Det var nu dags för steg 3 och barnen väntade spänt runt spisen. Då mycket av vattnet redan var borta ville vi spara så mycket som möjligt därför valde vi att koka med lock på. Efter en stund märkte barnen att det bubblade i kastrullen och vi lyfte försiktigt på locket. Färgen på vattnet var i stort sett densamma som innan och vi valde då att prova att koka vattnet med salt i. Vi märkte nu att vattnet försvann snabbare än innan och lämnade saltrester på kanterna och i vattnet. Slutresultatet blev att vattnet var renare än när vi började, men det blev aldrig helt rent.

WWF (2016, http://www.wwf.se/wwfs-arbete/hav-och-fiske/hav-i-varlden/1133371-havet-som-forsorjning) pratar om att ekosystemen i havet upprätthåller den normala vattenkvalitén i havet. Detta kan liknas vid våra försök att rena vårt smutsiga vatten då vi försöker återfå den vattenkvalité vi började med. Vi lyckades inte helt med vårt experiment, men vi såg att det finns möjligheter att rena vatten. Vi avslutade med en återsamling med hela barngruppen och undrade vad det var som hände med resten av vattnet och hur vi hade kunnat få vattnet renare än vad vi fick. Barnet som tryckte ihop bomullstussarna förklarade att de sög åt sig smuts, men även mycket vatten, därför försvann väldigt mycket. Barnen såg också att efter varje filtrering blev vattnet renare och renare, deras förslag blev därför att vi hade kunnat göra det fler gånger och då tror de att vattnet hade blivit rent till slut. Ett av barnen insåg också att hur mycket smuts det är i vattnet spelar roll, ju mindre smuts desto lättare att göra rent. 

”/.../respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö/.../”, Skolverket,2016. Torsten blev nu gladare efter barnens försök att rena vatten, han kommer nu tillsammans med dykaren David återvända till havet och fortsätta sitt sökande efter sin familj och sina vänner, han är nu mer hoppfull om att hitta dem. 

Vår förhoppning är nu att barnen blir mer uppmärksamma på hur föroreningar och smuts kan påverka levande organismer och även hur de ska förebygga detta med hjälp av omsorg och förståelse för andra och sin närmiljö.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar