Studiebesök på Havets Hus

När vi planerade och undersökte hur vi skulle kunna avsluta vårt arbete med storyline på ett tydligt och intressant sätt kom vi överens i arbetslaget om att åka till Havets Hus för att titta på havsdjuren och deras miljö med barnen. Deras utbud passade vårt arbete och att utställningen av djuren var lagom stor gjorde att vi kunde besöka dem under en förmiddag. Som besökande barngrupp från förskola/skola kunde man få en rundvisning med utbildad personal från Havets Hus som berättar om djuren och deras livsmiljöer, föda och andra grundkunskaper som varje art har. Där fanns även möjligheter att få komma nära och även få röra vissa djur och möjligheter till att ställa frågor till en kunnig person inom området. Givetvis var detta något vi valde gemensamt med barnen för vårt besök på Havets Hus.

Innan man åker iväg på ett studiebesök rekommenderar Björklund (2014) i sin bok att man bör ha ett planeringsmöte med arbetslaget om vad syftet med besöket är, men även om de praktiska sakerna som till exempel hur man tar sig till platsen vad det finns för möjligheter på platsen och givetvis diskuteras barnens säkerhet. Vanligtvis brukar vi ta en buss vi bokar via kommunens taxiföretag.Vi ser inte själva transporten till Havets Hus i sig som en distraktion då barnen har varit på studiebesök tidigare och därmed är det inte en upplevelse i sig att lämna förskolan för att göra något. Alla barn på vår avdelning kommer få möjligheten att åka med på besöket då vi informerat föräldrarna i god tid om vad planen för detta är och när det kommer äga rum med mera. Skolverket (2016) lyfter fram att det är viktigt att pedagoger och föräldrar samarbetar och har dialog mellan varandra om det som sker inom och utanför förskolan.

Vi ville ta reda på vad barnen tagit till sig under tiden vi arbetat med havet och därför planerade vi att barnen skulle få åka på ett studiebesök för att kunna koppla ihop alla delar vi gjort på ett spännande och inspirerande sätt. Vi ville även att barnen skulle se den röda tråden mellan alla aktiviteter och sedan kunna se sambandet till Havets Hus då det är så nära vi kan komma havet och hur det verkligen ser ut. Kanske får de träffa våra nyfunna vänner, kanske ser vi några fiskar som Torsten eller krabban Berta. Att få kunskaper om naturens egenskaper gör att man blir nyfiken och därmed skapar en förståelse för ens egen delaktighet i naturens kretslopp (Sellgren, 2009).

Planen är att vi kommer åka buss till Havets Hus som nämnts ovan då det tar längre tid att gå dit och för att få mer tid där. Att åka buss innebär att vi hinner tillbaka till när barnen vanligtvis äter lunch då det endast blir en fruktstund under studiebesöket. När vi väl är på plats på Havets Hus har personalen där planerat rundturen för oss vilket förhoppningsvis blir givande för barnen då det blir nya personer att lyssna på som är sakkunniga inom området. Vi har sedan planerat in själva att återsamlas på en bestämd plats där vi kommer äta frukten och under tiden sammanfattar vad vi hört och fått uppleva under detta arbete för att därefter gå runt på egen hand och titta på utställningen. Under fruktstunden var den som visade oss runt kvar för att kunna svara på frågor som kom upp under tiden vi pratade. Vi pedagoger gick även runt och pratade med barnen när det var fri tid att gå och titta på det de ville.

De saker som de hittade som likheter till vårt hav var:

· Massor med skräp hos fiskarna till exempel en halv båt, något som såg ut som en hammare, glasflaskor, krukor och plaströr. Barnen sa att de hade massor med skräp i deras hav en dag och då hade de burkar och plast med mera.
· En bläckfisk som var liten och barnen tyckte att den såg lila ut och den såg inte ut som vår bläckfisk. Men alla tyckte inte att det såg ut som en bläckfisk då några barn tyckte att det såg ut att vara en levande snäcka.
· Krabbor nästan över allt i olika storlekar och färger. En av dessa krabbor tyckte barnen hade likadan färg som vår krabba har, men formen på den krabban var inte likadan då barnen sa att den hade massor med taggar och jättelånga ben och då är den farlig för den har taggar.
· En sak som de alla var överens om och var exalterade över var att de hittade en kräfta som de sa bodde i ett plaströr. Det var som vår bläckfisk som bodde i ett chipsrör.
· Det fanns olika renligheter på vattnet på Havets Hus och det såg några av barnen, exempelvis att det var mindre vatten och större växter i ett akvarium och att vattnet där inte var lika rent som i akvariet med mycket vatten, mindre växter och även några djur i. Barnen sa att de har renat vatten på förskolan för att vattnet var smutsigt men behövde bli rent för djuren skulle må bra. Barnen diskuterade att de varit med och renat vatten på förskolan och barnen tycker att de på Havets Hus skulle rena det vattnet som var smutsigt. Vi pedagoger ställde barnen en följdfråga i den situationen om det kanske skulle vara så för att de fiskar som bor där ville bo precis som bläckfisken Ingvar som inte hade så mycket problem med skräpet. Barnen svarade att det blir ju mörkare och att de kan de tappa bort varandra som Torsten gjorde med sin familj. Vi frågade istället den som visade runt oss på Havets Hus och svaret blev då att en del fiskar lägger sina ägg där det är grunt vatten och då är det för det mesta grumligare vatten som kan se ut att vara smutsigt vatten och det är till för att skydda äggen och fiskbäbisarna när de sedan kommer ut ur sina ägg (fakta finns på Havets Hus).

De saker som de hittade som skilde sig från vårt hav var:

· Barnen såg att det var små hajar och benämnde dem även som små hajar, men alla barn såg inte att det var hajar utan de hade kunnat tas som en fisk också.
· När vi fick en rundvisning sa barnen att det är väldigt många fiskar här och det var ingen som såg likadan ut som vår fisk. Barnen fick även känna på en fisk och den tyckte några var len, några tyckte den var slemmig och några tyckte den var kall. Och så kändes inte vår fisk heller.
· Vi hade en sköldpadda i vårt hav, men jag har inte sett någon säger många barn till oss pedagoger och några barn pratade om det med varandra. De gissade att den var och vilade någonstans.
· Något som barnen pratade om var att de fanns taggiga stenar i deras vatten på Havets Hus och det fanns massor med gräs i vattnet också. Vi hade lite gräs i vårt hav, men vi hade inte några taggiga stenar. Vi pedagoger berättade för barnen att de taggiga stenarna heter sjöborrar. Detta var även en av sakerna som de fick känna på och barnen tyckte den var len och några andra tyckte den var slemmig eller hård.
· Vi pratade också om att det inte syntes till någon dykare eller någon annan människa som pratar och förstår djuren utan det verkar enbart vara vår dykare David som kan göra det.
· Barnen lägger även märke till att ingen fisk simmar ensam som vår fisk Torsten gjorde utan de har minst en kompis att simma med. Det tycker barnen är bra för man känner sig så ensam annars, som om man inte har någon att leka med om man vill det.

Barnen sa till skötarna att de borde städa mer där fiskarna bor för att de ska ha det bra och för att de tyckte att det fanns mycket skräp där, vilket fiskarna inte mår bra av då de kan fastna eller bli dåliga om de äter det. Skötaren som visade runt tackade så mycket för att vi var uppmärksamma på detta och sa att de skulle se över det, men att vissa klimat- och vattenbestånd ser ut så då vissa arter gillar lite grumligare vatten. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att vattnet är smutsigt med skräp utan kan innebära att det innehåller lite mer sand och lera. Precis som oss människor gillar även fisken att bo i olika miljöer. Personalen berömde även barnen för deras fina insats på stranden dem gjort vid sin förskola och berättade för dem att de gör stor skillnad för fiskarna där ute. De ska fortsätta med detta kanonjobb de gör och att vi gärna får hälsa på igen.

Det är viktigt att vi pedagoger lyssnar på vad barnen har att säga och att vi respekterar deras åsikter, som till exempel att ett barn tyckte sjöborren såg ut som en taggig sten. En av de olika rättigheter barnen har är att vi ska respektera dem för deras intressen och funderingar, men även för vilka beslut de tar (Engdahl, Karlsson, Helleman & Ärlemalm-Hagsér, 2012).

Under tiden rundvisningen pågick fotade vi pedagoger för att ha som dokumentation och för att barnen ska kunna ha och titta på senare på förskolan. Vi skrev även ner under fruktstunden allt som barnen pratade om för att vi skulle kunna komma ihåg allt de sa, men även för att föräldrar ska få veta vad barnen sagt. Vi dokumenterade också för att vi ska kunna ha något att återkoppla till vid senare arbeten och för att eventuellt se framsteg i barnens utveckling om hållbar utveckling och alla arter och djur vi lärt känna. Under sammanfattningen fick barnen berätta om sina nya kunskaper och känna att de har deltagit i allt, men också fått ha inflytande i hur vi skulle lösa problem och få bestämma en del om hur vi ska göra vissa saker som exempelvis att skapa karaktärerna eller när de fick gå runt fritt på Havets Hus. Det är viktigt att barnen känner att de får ha ett inflytande och vara delaktiga (Sellgren & WWF, 2009; Engdahl et al, 2012; Skolverket, 2016).

I planeringen av storyline satte vi upp ett läroplansmål för studiebesöket och det var att barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld (Skolverket, 2016. S.10). Detta kan man se att barnen har uppnått då de berättar saker både under fruktstunden och under den fria stunden som tydligt visar på att de har fått ett större ordförråd, men även en förståelse för vad vissa ord betyder, vilket också bekräftar att de fått nyanserad och ökad förståelse för de begreppen vi pratat om under detta arbete. Barnen har även fått se på ett så realistiskt sätt som möjligt hur det ser ut i haven och fått veta vad de kan göra för att hjälpa till med att hålla rent. De har ökat sin förståelse för omvärlden då vi inte enbart pratat om hur det ser ut hos oss på förskolans strand och havet där, vi har även pratat över lag om hur det ser ut i haven då de kan hitta samband att så här är det ungefär i alla haven och att alla kan göra något. Det vi gör tillsammans på förskolans närmiljö är ett stort steg i rätt riktning mot en hållbar utveckling.