Reflektion
om Storyline som pedagogisk metod och mitt egna lärande!
Arbetet med bloggen och
storylinearbetet har varit nytt för mig, men givande och gett mycket nytänk hur
man kan arbeta. Våra tankar med bloggen var att skapa lärandetillfällen efter
barnens intressen. Där man har kunnat lära sig på ett kreativt sätt om hållbar
utveckling och arbetet med framförallt havsmiljön och livet där i och dess
betydelse det har när detta blir exempelvis nedskräpat.
Jag tror att ett sådant
här arbete inte bara ger barn ny kunskap utan även oss vuxna, när vi
tillsammans upptäcker saker (Storyline.nu). Där barnen är de som styr vart vi
hamnar i vårt fortsatta arbete med storyline även om vi vuxna kan gå in ställa
nyckelfrågor för att leda arbete ibland mot något speciellt. Barnen har utifrån
Björklund (2014) genom demokrati fått påverka de olika lärandetillfällena och
hur den fortsätta berättelsen kommer fortgå. Där den röda tråden som växer fram under
arbetes gång ska finnas och är viktig för berättelsen som blir, och för att få
liv i berättelse bör det hända lite spännande saker ibland som jag som blivande
pedagog kan arrangera (Storyline.nu). Detta
vilket vi gjorde när någon karaktär fastnar i ett nät och en annan hittar inte
sin familj och så vidare. På detta sätt anser jag att barnen inte blir passiva
i ett sådant arbete utan är själva aktivt deltagande, problemlösare där de är
delaktiga och bestämmer där deras tidigare erfarenheter och kunskaper tas
tillvara på, vilket också framgår i målen och riktlinjerna i Läroplanen att vi
ska jobba mot (skolverket, 2016).
Karaktärerna
man skapar är gjorda i enbart återvunnet material, vilket är tanken kring att
jobba med att bland annat återvinna material i temat hållbar utveckling. Själva skapandet av karaktärerna är utifrån
läroplanens mål och riktlinjer en fördel för barnen när de får utveckla sina
förmågor att skapa, bygga och konstruera med hjälp av de olika teknikerna som
framgått i bloggen (Skolverket, 2016). När barnen har skapat sina egna
karaktärer anser jag att detta blir en större meningsfullhet för barnen och en
hjälp när de ska koppla ihop saker och ting, och kan då använda sig av
karaktärerna.
Jag
har själv utvecklats i arbetet med storyline i att bli medveten om valen vi gör
och hur detta påverkar vår planet, där jag också som pedagog måste vara lyhörd
i arbetet med barnen och storyline genom att vara flexible när jag tar del av
barnens tankar och idéer. Ett nytt
pedagogiskt redskap som kommer hjälpa mig i min framtida yrkesroll, som inte
enbart behöver vara inom tema hållbar utveckling, utan kan användas i flera
olika områden och teman. Ett arbetssätt som är öppet och man kan arbeta med
sina värderingar och normer. Där vi tillsammans kan ställa frågor och
diskutera, men för den delens skull ska jag som pedagog inte indoktrinera
barnen. Med detta menar jag utifrån Björklund (2014) att jag inte ska stå och
säga vad som är rätt eller fel utan förklaring till varför. Utan att vi arbetar
tillsammans och skapar en förståelse till varför man gör som man gör, där vi
kan ha öppna diskussioner kring vad som kan vara rätt eller fel för exempelvis
vår havsmiljö, planet eller liknande. En liten synpunkt utifrån uppgiften från
lärare är att själva storyline arbetet är med påhittade barn, att barnen är vi
själva vilket gör att vi formar arbetet utan att det egentligen är barn med.
När barn är med kan arbetet gå hur som helst och allt beror på gruppen,
intresse, erfarenheter och ålder med mera. Så därför känns det som att det hade
gett mer lärande i alla fall för mig om man hade fått pröva praktiskt på en
riktig barngrupp. Vet att tiden inte räcker till för detta. Men det hade
givetvis gett mer i själva lärandet och hur processen kan gå till mer verkligt i storyline arbetet, då man också
bland annat hade fått träna på att vara lyhörd och anpassa arbetet efter barnen.
Litteraturlista
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar
utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Storyline
(u.å) hämtad 2017-01-09 från http://storyline.se/om-storyline
Sverige. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]).
Stockholm: Skolverket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar